19 november 1967 20 juli 2007

Jag såg ut genom fönstret och plötsligt dyker en polisbil upp bakom syrenbuskarna.
Min första men mycket korta tanke var att; Åh dom kör honom hem :) - men den glädjen försvann direkt när jag såg att det bara var två poliser som steg ur. Jaha, nu har det hänt min mamma något, blev nästa tanke.

De ringer på och jag öppnar, går ut utanför med dörren tillskjuten bakom -"Är det du som är Cecilia Bengtsson?" frågar den ena. "Ja" svarar jag, "Har det hänt något?". Han fortsätter med frågan: "Sambo med Mikael Nilsson?" och jag svarar jakande. "Vi måste dessvärre meddela att han är avliden..."

"Avliden? Ja men det är ju inte möjligt, han är ju hos er - ja eller på häktet bredvid..."
Jag fattade inte vad dom sa och bad dem stiga in. Hunden fick kopplas för han tycker inte om uniformer sedan det överdrivna tillslaget den 24 april.

Vår son bröt fullständigt samman direkt vid beskedet, men jag bara satt och glodde rakt fram. "Jag fattar inte, jag fattar inte..."

Jag gick in i en dimma...



Att göra den svåraste dagen till något vackert och minnesvärt

Det var en omöjlighet att lyckas med att få fram Mickes favoritblommor till begravningen,
så vi fick tänka som han alltid gjorde när han köpte blommor till mig. Det var alltid röda rosor
med palmaktigt grönt samt vitt i form av brudslöja eller liknande. Så det fick bli sådana på kistan.
Det hade han nog ingenting emot, han var med och valde samma till min pappas kista 1995.

Det gick att beställa s.k. agendor med fullständigt "program" över ceremonin, men vi hade inte en aning om hur många som hade tänkt att komma. Så natten innan satt jag uppe och gjorde egna som begravningsbyrån delade ut till alla som kom. Det blev mycket rosor för dessa också.
De är svåra att återge i det skick och på det papper som jag använde, men här kan du ladda
ner om- och uppslag för att titta eller skriva ut om du har förlagt ditt exemplar.

O M S L A G

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"På min begravningsceremoni vill jag att ni spelar "Still got the Blues for You" med Gary Moore,
inte "Still Loving You", det är fel (skrev detta i brevet som advokaten har). Jag vill bli kremerad
och ha gravplats på Genarps kyrkogård, ingen annanstans (som t ex Malmö). Vill du ha min
aska hemma så går det också bra. Jag kan stå bredvid djuren, det spelar ingen roll."

Ja vi håller med Micke om att "Still Loving You" inte passar i ett sammanhang som detta och
givetvis blev hans låtval med Gary Moore spelat under begravningen. Själv valde jag, efter en
rekommendation från nära vänner, en låt med Within Temptation och när Max gick igenom
våra skivor här hemma och letade upp en del musikvideos, så föll hans val på Phil Collins.

Det går att se och höra samtliga låtar om du klickar på respektive artist i filmremsan ovan.
Låtarna ligger givetvis även i vår musikspelare som du når via länk här i sidans topp.

För många är en grav något jobbigt att besöka. Vi hoppas och tror att inte någon av Mickes nära och kära känner någon form av ångest inför besök vid hans gravplats, då vi enbart ser denna plats som en form av minnesmärke. Micke finns inte där, hans energier finns hos oss - inte i någon sluten urna med askrester från ett tomt skal. Som han själv skrev - hans själ kan ingen låsa in!

Om någon trots allt känner obehag, ser vi gärna att ni tänder ett ljus och tänker på honom i hemmet då och då. Här brinner ljus dagligen sedan hans övergång till andra sidan och blommor placeras oftast på hans favoritplatser, inte vid gravplatsen även om det ofta blir både och.




Ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan - och förstånd att inse skillnaden.

Forgiven med Within Temptation Still Got the Blues med Gary Moore You'll Be In My Heart med Phil Collins